Denna sammanfattning från WHO-rapporten The health and social effects of nonmedical cannabis use, är fritt översatt av Ulric Hermansson från rapportens sammanfattning. Mer detaljerad information och referenser till vad som nämns nedan finns väl beskrivit i rapporten.

Rapportens länk: http://www.who.int/substance_abuse/publications/cannabis_report/en/

 

Inledning

Det är nästan 20 år sedan som WHO senast presenterade en kunskapsöversikt om cannabis och dess hälsoeffekter. I den nyligen publicerade WHO-rapporten om hälsokonsekvenser och sociala effekter av cannabisanvändning ges en samlad bild av kunskapsläget. Ett 30-tal av världens främsta cannabisforskare har medverkat, bland annat professor Peter Allebeck från Karolinska Institutet. Maria Renström, som tidigare arbetade på Socialdepartementet i Sverige, har varit en av redaktörerna och den som koordinerat framtagandet av rapporten. Ett viktigt motiv till att rapporten skrivits är att det under senare år tillkommit betydelsefull ny forskning om hälsokonsekvenser av cannabisanvändning. Inledningsvis konstateras att cannabis (hasch, marijuana) är världens mest utbredda illegala drog med cirka 182 miljoner användare (15 – 64 år) år 2013 och att det finns ett ökande behandlingsbehov för cannabismissbruk.

Nedan följer en fri översättning av ett antal konstateranden enligt rapportförfattarnas sammanfattning av kunskapsläget och behovet av framtida forskning.

 

Vad vet vi om neurobiologisk påverkan av cannabisbruk?

Vi vet att CB1-receptorer (som aktiveras av THC) är vitt spridda i hjärnan, inklusive i de områden som styr uppmärksamhet, beslutsfattande, motivation och minne. Dessa receptorer modulerar även effekterna av en mängd andra neurotransmittorsystem. Lång- och korttidsanvändning av cannabis nedreglerar dessa receptorer på ett sätt som kan förklara cannabiseffekterna på arbetsminnet, förmågan att planera och fatta beslut, noggrannhet, motivation, motorisk koordination, humör och kognition.

 

Vad vet vi om förekomsten av cannabisbruk och cannabisberoende?

Som nämndes inledningsvis är cannabis den mest använda illegala drogen i världen.

År 2013 uppskattades 181,8 miljoner personer i åldern 15-64 år använda cannabis (det finns en osäkerhet i skattningen mellan 128,5 miljoner och 232,1 miljoner). Cannabisanvändning tycks vara vanligare i i-länder än i utvecklingsländer, dock saknas säkra och jämförbara uppgifter om förekomsten av användningen i utvecklingsländerna. Debuten av cannabisanvändning sker oftast under tonåren (16-18 års ålder) i i-länderna. Det finns även ett visst stöd för att förekomsten av cannabisberoende har ökat över hela världen mellan åren 2001 till 2010 och behovet av behandling för personer med cannabisproblem är omfattande. Dessutom har THC-halten (koncentrationen) succesivt ökat vilket har verifierats i beslagtagna cannabispreparat i såväl USA som i vissa europeiska länder.

 

Vad vet vi om kortsiktiga/akuta effekter av cannabis?

Den mest uppenbara kortsiktiga effekten på hälsan av cannabis är påverkan på psykologiska funktioner som störningar i medvetandegrad, kognition, perception, affekter och beteende. En minoritet av förstagånganvändare av cannabis blir mycket oroliga, får panikattacker, upplever hallucinationer och kräks. Dessa symtom kan upplevas som så pass obehagliga att man söker vård. Det finns även vissa belägg för att cannabisanvändning kan utlösa hjärtbesvär. Nya fallstudier tyder på att cannabisrökning kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdom hos yngre cannabisrökare. Yngre personer bedöms annars som en lågriskgrupp för hjärt- och kärlsjukdom. Nyligt bruk av cannabis försämrar förmågan till bilkörning och bidrar till en ökad risk för trafikolyckor.
 

 

Vad vet vi om de långsiktiga effekterna av regelbunden cannabisanvändning?

Vi vet att regelbunden cannabisanvändning är förknippat med stor risk för att utveckla ett beroende. Risken varierar dock med användningsfrekvens och ålder. Risken för beroende bedöms vara omkring en av tio för personer som någon gång använder cannabis, en av sex för unga användare och en av tre för personer som dagligen använder cannabis. Abstinenssymtom är väl dokumenterade vad gäller personer med cannabisberoende.

Det finns ett allt tydligare vetenskapligt stöd för att ett regelbundet och omfattande cannabisbruk under tonåren är förknippat med mer allvarliga och ihållande negativa konsekvenser än med motsvarande bruk under vuxenlivet.

I ett antal prospektiva (framåtblickande) studier finns ett dos-responsförhållande mellan cannabisbruk i tonåren och risken att utveckla psykotiska symtom eller schizofreni senare i livet.

Sambandet mellan cannabisanvändning och psykos eller schizofreni anses vara belagt sedan många år och kunskapsläget kan sammanfattas på följande sätt:

  • Cannabisanvändning kan leda till schizofreni hos vissa friska individer.
  • Bland dem som har psykossjukdomar kan cannabisbruk förvärra symtomen, utlösa återfall eller påverka sjukdomsförloppet negativt.
  • Vid återkommande och omfattande cannabisanvändning kan känsliga individer i den allmänna befolkningen utveckla psykossjukdom som är associerad med cannabisanvändarens debutålder, frekvens och varaktighet samt THC-halten (styrkan) i cannabis.

 

Daglig användning av cannabis i tonåren och vuxenlivet är förknippad med en rad negativa hälsomässiga och psykologiska konsekvenser som exempelvis:

  • Icke fullföljd skolgång.
  • Kognitiva försämringar.
  • Risk att använda andra illegala droger.
  • Ökad risk för depressiva symptom.
  • Ökad förekomst av självmordstankar och självmordsbeteende.
  • Lång tids cannabisrökning ökar risken för att utveckla kronisk och akut bronkit.
  • Omfattande cannabisrökning hos unga ökar risken för hjärtinfarkt och stroke.
  • Att röka en blandning av cannabis och tobak kan öka risken för cancer och andra sjukdomar i andningsorganen.

 

 

Vad vet vi om förebyggande insatser och behandling?

Förebyggande insatser

Evidensbaserade förebyggande åtgärder bör omfatta ett brett angreppsätt (en kedja av insat-ser), från generella insatser till riktade. Utbildningsprogram (Comprehensive family preven-tion) som är riktade till familjen (föräldrar och barn) är effektiva för att minska användning av cannabis ”någon gång i livet” liksom ungdomars användning under det senaste året.

Preventionsprogrammet ”Life skills programmes” som kombinerar en utbildning/träning i social kompetens och social färdighet har visat sig minska cannabisanvändning vid 12-månadersuppföljning och även senare. Interaktiva sociala program som riktar sig till utsatta ungdomar visar sig vara effektiva för att minska den senaste månadens cannabisanvändning.

 

Behandling

Rapporten framhåller att många slutar använda cannabis utan behandling. Dock finns behandling för personer som är beroende av cannabis.

Det finns vetenskapligt stöd för att familjeinterventioner är effektiva för ungdomar som har ett cannabisberoende. För vuxna finns det stöd för att kognitiv beteendeterapi (KBT), motiva-tional enhancement therapy (MET) och psykosocial problemlösningsterapi (PPS) är effektivt.

I en nyligen genomförd granskning av behandlingsstudier vid cannabisberoende av WHO presenterades att det finns vetenskapligt stöd för flera metoder och att metoderna kan kombineras. Förutom ovanstående program nämns även contingency management (CM) samt att en kombination av KBT, MET och psykosocial problemlösnings- terapi (PPS) vara effektiva i jämförelse med gruppen som finns på väntelista.

Dock finns ingen läkemedelsbehandling som har visat sig vara effektiv mot cannabisberoende.

 

Framtida forskning som bör prioriteras

Ett av målen från ett expertmöte som genomfördes 2015 var att identifiera områden för framtida forskning när det gäller samband mellan cannabisanvändning och dess hälsomässiga och sociala konsekvenser. De områden som experterna fann att vi behöver veta mer om var;

Substansinnehåll och förekomst

Angående THC-halten i cannabisprodukter som används av de flesta cannabisanvändare i olika länder:

  • Den vanligast förekommande dosen av THC som gruppen regelbundna cannabisanvändare använder och med särskilt intresse av den mer potenta cannabisen.
  • Om högre THC-halt i cannabis påverkar förekomsten av behandlingssökande.
  • Om cannabisprodukter med högre halt av THC leder till mer ohälsa.
  • Om ökad THC-halt har lett till en minskad halt av Cannabidiol (CBD) i cannabisprodukter.

Angående förekomst:

  • Förekomsten av användning i låg- och medelinkomstländer.
  • I vilken utsträckning populationsstudier når alla cannabisanvändare.
  • Globala data om förekomsten av skadliga mönster av cannabisanvändning.
  • Global förekomst av regelbunden cannabisanvändning och cannabisberoende.
  • Förekomsten och beskrivning av möjliga förändringar att administrera intag av cannabis.

 

Neurobiologiska konsekvenser av cannabis

  • I vilken utsträckning neurologiska förändringar och särskilt kognitiva funktionsnedsättningar är reversibla vid långvarig och regelbunden cannabisanvändning.
  • Varaktigheten av omedelbara försämringar av exempelvis psykomotorisk och kognitiv prestanda vid cannabisanvändning
  • Genomföra longitudinella studier som kombinerar epidemiologiska data och hjärnavbildningstekniker för att studera effekterna av cannabisanvändning på hjärnans funktion.
  • Undersöka möjligheten att upprepa studier med hjärnavbildning med hjälp av standardiserade avbildningsmetoder för att därigenom skapa ett mer omfattande och säkrare statistiskt underlag.
  • Undersöka om personer med högre grad av spänningssökning (sensation-seeking), aggression och antisocialt beteende i sin personlighet har ökad risk för cannabisanvändning.

 

Konsekvenser på hälsan

  • Fler studier om cannabisanvändningens effekter på trafikolyckor samt förhållandet mellan cannabisanvändning och andra typer av skador.
  • Hur och om toleransutveckling av cannabis hos regelbundna användare påverkar förmågan att köra bil.
  • Effekterna av cannabisanvändning på hjärt- och kärlsjukdomar.
  • Effekterna av cannabisbruk under graviditeten eller befruktningen.
  • Långtidseffekter av cannabisanvändning avseende olika cancerrisker.
  • Undersöka sambandet mellan hjärt- och kärlsjukdomar och cannabisrökning hos unga vuxna i länder med en hög förekomst av cannabisanvändning.
  • Undersöka möjliga samband mellan flera års användande av cannabis och risk för utveckling av psykiska störningar, såsom psykoser och särskilt schizofreni, omfattande depressioner, bipolär sjukdom och ångestproblem.
  • Effekterna av regelbunden cannabisanvändning på självmordstankar, självmordsförsök och fullbordade självmord.

 

Sociala kostnader

  • Epidemiologiskt grundade beräkningar av cannabisanvändningens sociala och ekonomiska kostnader.

 

Förebyggande

  • Effekten av olika förebyggande program för barn som växer upp i familjer där cannabisanvändning förekommer.
  • Undersöka effekterna av olika preventionsinsatser och i vilken kontext och i vilka åldersgrupper insatserna är mest lämpliga.

 

Behandling

  • Effekter av screening av-, och korta interventioner vid cannabisanvändning.
  • Effekter av mobil- och internetbaserade interventioner för cannabisanvändare.
  • Effekter av familjeinterventioner för personer med cannabisproblem.
  • Möjlighet till potentiell läkemedelsbehandling vid cannabismissbruk.